emily

Idag var jag och tittade på när Ida tränade för Micke Larsson. Snackar litegrann med han, och frågar (lite halvt på skämt ska jag tillägga): Men Micke, du har inte nån häst du vill lämna ut på foder?

Och så visar det sig att han kanske har det. En holsteinervalack, 13 år, 173 cm, gammal fälttävlanshäst som inte hade nog mycket kapacitet för Mickes vilja.. Dvs den kan gå upp till MSV B utan problem, men inte MSV A. Iallafall så skulle denna häst egentligen säljas, det skulle komma en tjej och provrida den i helgen, men om hon inte passade skulle jag få komma och provrida.. Och Micke sa att han trodde att den hästen skulle passa mig perfekt.

Och jag vill så galet jävla gärna ha den. Jag har inte ens sett den än, men jag vill. Kan inte ens beskriva hur roligt det vore. Fick en tung klump i magen idag när jag inte fick träna.. För jag vill ju det! Jag vill fortsätta tävla. Jag vill inte lägga av nu, det är inte värt det! Festerna, ansvarslösheten, inget är värt det. Jag vill bara fortsätta..

En gång hästbiten, alltid hästbiten.