.

Försöker förstå, men tror fortfarande det värsta. Och det gör mig orolig, riktigt riktigt orolig.
Har funderat en del på hur jag ska tycka och tänka men det är svårt när det handlar om andras känslor och agerande. Önskar att det hade gått längre tid, önskar att fler kommit emellan. Vill inte bli inblandad i nån jävla soppa som inte ens är min egen... Men hey, jag antar att det var det jag valde.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0